Följande konversation utspelade sig vid matbordet här hemma för en stund sedan. Dottern åt inte upp sin middag och när jag frågar om hon inte kan äta lite till så att hon inte blir hungrig igen om en halvtimme och hon svarar nej säger mannen med en suck:
- Hon kommer väl ändå att äta tjugo mackor om en stund som vanligt…
Dottern tittar upp från sin tallrik och med en röst drypande av sarkasm och med höjda ögonbryn tittar hon på sin pappa och svarar:
- Tjugo mackor? Men seriöst?
Varpå den unga damen suckar och reser sig från bordet och sätter in sin tallrik i diskmaskinen. Kvar sitter den ömma modern och skrattar så det gör ont i magen.
Mina barn frågade igår om de inte kunde få börja blogga och efter en kort stunds funderande så svarade jag ja, villkoren var dock att bloggarna lösenordsskyddades och att adresserna inte fick ges ut till någon utan att vi godkänt det.
Sagt och gjort. De fick varsin blogg på en enkel plattform. Dottern har nu skrivit tre inlägg medan sonen har skrivit sjutton. Sedan igår! Han må vara lik sin far utseendemässigt med själsligt är han väldigt lik sin mor.
Nåväl. Det märkliga är inte att de bloggar. Det märkliga är att sonen läser min blogg. Och kommenterar! Han har bett om lov att få läsa och jag har sagt ja, (nu blir det fler låsta inlägg bara så ni vet), men oj vilken märklig känsla det är att jag har ett barn som är så stort att det skriver en egen blogg och kommenterar i min. Häftigt men märkligt.
Min lilla bebis är inte så liten längre. Hjälp?
Vore bättre om det susade i säven som det sig bör. Hm…
Jag är stundtals lite lätt retarderad och kort i tanken. Som nyss när jag tyckte att det var en strålande idé att ta två Bamyl (acetylsalicylsyra) då min huvudvärk håller på att göra mig lite lätt galen, detta trots att jag förra gången jag tog ett asa-preparat fick svåra susningar i öronen. (Intressant och ovanlig biverkning.)
Nu sitter jag här och det susar så det står härliga till i öronen. Stupid much?
Läs även andra bloggares åsikter om öronsusningar, det susar i öronen, ASA, läkemedelsbiverkning, acetylsalisylsyra
Nu är jag också fast i Twilight-böckerna och drömmer barnförbjudna drömmar om en blek, gudomligt vacker vampyr vid namn Edward. Jag känner mig som en tonåring på nytt!
Minns ni den där första tonårskärleken? Jag minns och återupplever den när jag läser om Bella och Edward i ”Om jag kunde drömma”. De överväldigande känslorna, kärleken, det där pirret i magen när han rörde vid mig. Tankarna och drömmarna…
Och tänk, idag lever jag med en man som kan få mig att känna precis så där igen. Det är stort efter 12 år tillsammans.
Läs även andra bloggares åsikter om Om jag kunde drömma, twilight, kärlek
Nostalchic – fashion beyond sizes
Den här tjejen beskriver sin blogg så bra själv att jag helt enkelt kopierar hennes presentationstext. En underbar blogg som får mig att bli glad varje gång jag läser. Och faktiskt, stolt över mig själv trots att jag inte ser ut så som en kvinna ”ska” enligt rådande ideal. Läs!
Den här bloggen finns för att jag finns och för att du finns. För att det finns hundratusentals tjejer i världen som faktiskt ser mer eller mindre ut som jag gör, eller som i alla fall inte har en kropp som liknar det rådande idealet som media visar upp. Jag vill slå ett slag för alla osynliga plussizetjejer där ute för visst finns vi. Här bjuds det på outfits, lite shoppingtips och min personliga syn på mode och på hur det faktiskt är att vara en tjockis. Det här är min stilblogg, mitt sätt att uttrycka mig på och den jag är.
Jag är helt enkelt en Plussizedrottning från Göteborg med svaghet för klänningar, en stark kärlek för secondhandaffärer och personlig stil.
Följa gärna mina tankar vackra drömmar och mitt liv i sin enkelhet.
-Fashion beyond sizes!
Läs även andra bloggares åsikter om bloggtips, dagens bloggtips, nostalchic
