Att vara sjuksköterska.

Jag bjuder på ett litet kåseri jag skrev år 2005, alltid roar det någon.

Många är de som tror att sjuksköterskeyrket är glamouröst. De ser framför sig en lång, slank kvinna i styrkta vita kläder som med graciösa rörelser svävar runt inne på en avdelning fylld med sjuka människor. Med en sval hand på en feberhet panna tröstar hon, lindrar och vårdar de som våndas i en hård sjukhusbädd.

Låt mig genast ta er ur den villfarelsen. Sanningen är snarare så här, sjuksköterskan är en liten, lätt överviktig kvinna i en pyjamasliknande vit dress som ilar runt som en liten skållad råtta på avdelningen med andan i halsen. Så särskilt sval är hon inte, snarare konstant mer eller mindre svettig. Och glamouren är långt borta när hon för andra gången inom en timme får sina sandaler och byxor nedkräkta. Hennes uppfattning om en lång frukostrast är att hon faktiskt hinner äta en macka på stående fot och sedan får man dricka kaffet under ronden. Lunchrast är ett begrepp hon hört talas om. Faktum är att ett mariekex till lunch känns som en trerättersmiddag på Grand Hotell.

Kärlek i vitt? Glöm det. Se istället framför er en kirurg med hybris, en stackars kuvad at-läkare, en ännu mer kuvad och förvirrad medicinkandidat och en lagom irriterad sjuksköterska hopfösta i ett allt för litet rum med noll syre och ingen luftcirkulation. Alla är klädda i vita pyjamasar och svettas ymnigt. Sjuksköterskan med sin kaffekopp i en handen och blocket i andra muttrandes över att det skall ta sådan tid att ronda sex patienter, kirurgen som läxar upp en gråtfärdig at-läkare, medicinkandidaten som ser vettskrämd ut. Lägg sedan till detta ett bakgrundljud där övervakningsapparaturen tjuter oavbrutet, patienterna larmar, telefoner som ringer och sängar/bårar som slamrar. Exakt hur skulle kärlek kunna uppstå i den miljön?

Apropå rond, vet ni hur man ser hur rutinerad sjuksköterskan är? Det är mycket enkelt, en ny syster fnittrar, blinkar med långa ögonfransar och säger ”javisst, självklart, det ordnar jag åt dig” i var och varannan mening. En luttrad gammal syster hon sätter sig, säger åt läkaren att han eller hon skall ordinera det, det och det medan hon ifrågasätter de senast ordinerade undersökningarna.

(OBS! På förekommen anledning. Detta är min text som jag skrivit och vill du låna den så får du ge mig cred och länka hit. OBS!)

Läs även andra bloggares åsikter om kåseri, sjuksköterska

Dagens citat: Allt som en läkare säger ska man ta med en nypa aspirin. Ace Goodman (1899-1982